En ny jord

april 11, 2010

Hållbar utveckling

Filed under: Miljö — Jens @ 11:30

Det anses vara svårt att definiera vad hållbar utveckling är. Den definition som många hänvisar till är Bruntlandsrapportens: En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den är ganska abstrakt och det går inte omedelbart att avgöra om någon lösning uppfyller definitionen.

Naturen vet vad som är hållbart, naturliga system har funnits i miljarder år och kan därför ses som själva definitionen av vad som är hållbart. Kännetecknande för naturliga system är kretsloppet, återvinningen. Utan perfekta kretslopp så skulle naturen successivt utarma områden och till slut duka under.

Om man betraktar dagens samhälle och letar efter kretsloppet så ser man istället de linjära flödena. Råvaror grävs upp, används (oftast ett mycket kort tag) för att sedan kasseras. Den återvinning vi har, som ibland kallas för kretslopp, är mycket begränsad. På sin höjd kan vi återanvända produkterna några gånger innan de inte längre går att använda. Som regel så omvandlas en vara med en högre ”kvalitet” till en produkt med mindre möjligheter till återanvändning, vilket i praktiken innebär att man använder samma råvaror två-tre gånger istället för en.

Det existerar inga fullständiga kretslopp någonstans i samhället. Det är därför vi håller på att utarma planeten till den punkt där samhället kollapsar. BNP är inget bra mått på hur rika vi är i reella värden. Däremot är det ett utmärkt mått på hur snabbt vi omvandlar nyttigheter (jungfruliga råvaror) till skräp.

Om vi ska kunna använda teknik så måste den kunna ingå i ett perfekt kretslopp. Så länge vi inte kan det så kan vi inte använda teknik i ett sant hållbart samhälle. Allt vi kan göra är att dra ut på processen, försena tidpunkten då kollapsen inträffar.

Biologiska system klarar av att tillgodogöra sig ämnen på molekylär nivå och därmed uppnå perfekta kretslopp. Vår teknik, som många tycker är så fantastisk, är enormt primitiv i jämförelse. Trots mycket höga koncentrationer av en mängd värdefulla ämnen i vårt avfall så grejar vi inte att ta tillvara på det.

Är det egentligen så svårt att förstå vad som är en hållbar utveckling? Är det inte så att vi inte egentligen vill veta? Man vill gärna tro att vi bara kan byta ut den där bensinbilen mot en elbil, kolkraftverket mot ett vindkraftverk och därmed få en hållbar utveckling. Tittar man lite närmare så ser man snart att både elbilen och vindkraftverket består av mängder med ändliga råvaror, som vi ännu inte förmår återvinna till fullo. Visst är det ”hållbarare” att använda den tekniken, men är det sant hållbart? Det sant hållbara måste kunna leva lika länge som naturen – i all evighet. Vår teknik är fullständigt underlägsen naturen.

Annonser

februari 28, 2010

Jordbruket som försörjer städerna

Filed under: Miljö — Jens @ 16:39

Som en direkt replik på mina tankar kring stadens beroende av stora industriella jordbruk så tipsade en vän om Matens Pris på radio. Just detta visar på varför den storskalighet som behövs för städernas försörjning är så ohållbar.

För att skapa mat åt de miljontals människor som lever i städer så måste jordbruket vara högeffektivt. Eftersom ekologiskt jordbruk måste vara mer småskaligt och kräver mer arbete så genererar det ett mindre överskott. Dagens kött och mjökproduktion är beroende av soja från Brasilien vilken i sin tur produceras så storskaligt att den omöjligen skulle kunna bedrivas för hand. Storskaligheten leder också till monokultur där skadeinsekter frodas och kräver allt starkare bekämpningsmedel för att stoppas.

Ett hållbart samhälle är småskaligt, lokalt och självförsörjande. Då uppnås balans, samhörighet, förståelse och respekt för naturen. Den globaliserade matproduktionen gör att vi inte ser hur maten vi äter kommit till. Att råvarorna skickats jorden runt och skapats genom industrialiserade processer med mängder med gifter som skadar människor på andra sidan jorden – allt det är osynligt. Det är därför stadsmänniskan inte behöver ta ställning när den handlar sin mat i ICA. Verkligheten bakom produkterna i sina fina förpackningar är inte synlig. Om det var grannen som odlade maten och konsekvenserna av besprutningen därmed drabbade konsumenten direkt så skulle vi inte ha något annat än ekologisk mat. Ingen skulle vilja utsätta sig själv eller människor i sin närhet för gifterna.

Den (o)hållbara staden

Filed under: Miljö — Jens @ 15:14

Jag har nu läst igenom senaste Camino (nr. 15) och känner mig frustrerad över bristen på förståelse över vissa fundamentala aspekter på staden som fenomen. Personligen så misstänker jag att man ogärna ser bristerna i en livsstil som man identifierar sig starkt med.
Jag ska försöka förklara så tydligt som möjligt varför staden inte är hållbar om man ser i ett större perspektiv än hur dagens samhälle är utformat.
Se även Förhållandet stad/land-inlägg på TransitionSweden.
De påståenden (bland andra) i Camino som jag vänder mig emot är:
”Det är mer hållbart att bo i staden, generellt sett”
”Hoppet om en hållbar framtid finns i städerna, för här kan vi sluta kretsloppen”
”städer kan bli självförsörjande till 10 procent” – (läs istället: ”städerna är beroende av import till 90 procent!”)

Först och främst måste vi definiera vad en stad är. Mitt förslag är: ”Förtätning av människor på en yta mindre än vad som krävs för att försörja dem.” Med andra ord, en stad kan aldrig vara helt självförsörjande. Om tillräckligt med odlingsbar yta fanns i staden för att människorna skulle kunna försörja sig uteslutande på den så skulle den inte längre vara en stad. Om vi utgår ifrån att en genomsnittlig stad måste importera minst 90 procent av sin mat så innebär det i sin tur att det måste finnas en landbygd med ett storskaligt jordbruk som genererar ett överskott stort nog för att täcka stadens behov av mat. Den moderna (stads-)människan har sällan ens reflekterat över detta. Maten är ju bara att köpa i affären.

Låt oss ta ett kliv tillbaka och istället för staden betrakta en tidlös självförsörjande by så som de flesta människor på jorden levat sedan vi blev bofasta (alltså c:a 10’000 år). I en sådan by produceras all mat, alla kläder, redskap och bostäder som behövs för att leva där. Handel med omgivande byar förekommer men står för en förhållandevis marginell del av produkterna. De flesta i byn är involverade i jordbruk medan ett fåtal specialiserat sig på andra sysslor och får sin mat genom att byta tjänster med de som odlar marken. Eftersom jordbruket är ett ganska krävande arbete så är överskottet begränsat, gissningsvis kan maximalt hälften av byborna syssla med annat än jordbruk och de som gör det är helt beroende av att jordbrukarna vill ha deras tjänster – annars kan de ju inte byta till sig någon mat.
Vi kan vidare konstatera att i den självförsörjande byn så är alla kretslopp små, slutna och helt och hållet ekologiska. Inga främmande ämnen introduceras och alla näringsämnen bevaras och återförs till markerna. En sådan här by är alltså utan tvekan den mest hållbara boendeformen man kan tänka sig, detta kan man anse vara bevisat efter de årtusenden vi levt på detta vis.

Om vi nu i perspektivet av detta betraktar den moderna staden och frågar oss hur den fungerar som en del av naturens kretslopp så kan man se att inga eller ytterst få av människorna i staden arbetar med odling utan jobbar istället med andra tjänster som genererar intäkter som maten handlas med. Ju större staden är desto mer överskott måste det omgivande landet kunna producera för att försörja stadsmänniskorna med mat. För att lyckas med detta behövs ett storskaligt industriellt jordbruk som drivs av energikrävande maskiner. Maten måste förpackas och transporteras till affärerna i staden. Efter att maten konsumerats så hamnar näringsämnena i stadens storskaliga avloppssystem där de måste renas ur vattnet för att producera det slam som sedan ska transporteras ut tillbaka till landet. I dagsläget så är kvalitén på slammet undermålig och reningen ofullständig så läckaget av näringsämnen är stort. En annan fundamental del av försörjningen i staden är renvattnet som måste distribueras via pumpar, reningsverk, och rörsystem. I många delar av världen är det svårt att få tag på tillräckliga mängder grundvatten.

Frågan är nu: Hur mycket överskott av mat kan landsbygden producera i en framtid där vi inte längre har olja? Om överskottet är mindre än behovet i städerna så kommer stadsborna att svälta. Dagens städer är helt beroende av stora mängder energi för den storskaliga produktionen, transporterna, och processandet. Dessutom är de helt beroende av bönder som vill köpa städernas tjänster. En självförsörjande by på landet är inte beroende av något utanför byns gränser. En stad är till åtminstone 90 procent beroende av sin omgivning. Man kan se hur många samhällen världen över behandlar sin landsbygd mycket illa för att tvinga den att producera det överskott staden måste ha. De människor som vill leva självförsörjande på landet berövas många gånger på mark för att de ska inlemmas i det storskaliga industri-samhället. Staden kan inte leva utan landet medan landet kan leva mycket friare utan staden.

Det är svårt att förklara det förtyck som staden måste utöva på sina omgivningar för att kunna leva. I det moderna samhället, som Sverige, så är detta förtryck så gott som osynligt. I fattiga delar av världen så är förtrycket mycket synligt och påtagligt. Om inte bönderna var skuldsatta till städerna så skulle de inte behöva producera ett överskott. Eftersom städerna är helt beroende av överskottet måste bönderna hela tiden hållas beroende av kapital från staden. Detta sker på många olika vis. Det är talande att trots att maten är det mest fundamentala behovet hos alla människor så behöver moderna bönder i väst få bidrag för att få sin verksamhet att gå runt! Hur kommer detta sig? Trots att jordbruket aldrig varit så effektivt som det är nu, trots att överskottet aldrig varit större, så måste ändå bönderna tigga bidrag. De stora jordbruksmaskinerna kräver mycket kapital. Av någon anledning så lyckas ”marknaden” pressa ner priserna på jordbruksprodukterna så lågt att det är svårt att få pengarna att räcka till. Vilken ”tur” för staden att det ligger till på det viset!

Ovanstående resonemang fokuserar bara på försörjningen av mat. Det finns många andra aspekter på stad/land att ta upp. Flera av dem nämns i inlägget jag länkat till. Till exempel tycker jag den sociala aspekten är intressant. Trots att staden är så full av folk så skapas det många gånger större ensamhet i en stad än i en landsbygd. Den stora mängden okända människor gör att man skärmar av. I en by så känner alla varandra och risken för t.ex. övergrepp och liknande är därmed mycket mindre. Notera att jag då inte talar om moderna byar som agerar förorter/sovstäder till en större stad. Jag menar den sortens by där människor lever sin vardag.

november 3, 2009

Den nödvändiga omställningen

Filed under: Ekonomi,Miljö,Omställning,Peak Oil — Jens @ 21:56

Det är skrämmande vad lite allmänheten vet om den mycket närliggande energikris samhället står inför. Primärt utlöst av Peak Oil. Såg nyligen på Kjell Alekletts föreläsning som visar hur vi troligen redan passerat oljetoppen och att det orimligen är möjligt att släppa ut så mycket koldioxid som IPCCs scenarios förväntar sig. Visserligen så saknar jag ett resonemang kring oljeskiffret som det finns enorma mängder av och därför kan ge stora utsläpp. Oavsett så tar det lång tid att bygga upp utvinningen av nya energikällor och de kan därför inte kompensera bortfallet av konventionell olja. Slutsats: energikrisen är oundviklig.

Dessvärre är det inte bara bilresorna till jobbet som drabbas av höga oljepriser. Jordbruket tar 70% av sin energi från olja. Olja är råvara till så gott som all plast, många kemikalier och till och med läkemedel. Sen har vi alla transporter och inte minst flygresorna. ALLT kommer bli dyrare samtidigt som vår ömtåliga ekonomi-bubbla kommer att spricka igen och fler förlorar jobbet.

Grundproblemet är att vi har ett ekonomiskt system som är beroende av tillväxt och därmed billig energi i ständigt växande mängd. Häromdagen såg jag en mycket bra föreläsning som förklarade sambanden mellan energi, ekonomi och miljö. Sedan såg jag dagen efter hur de flesta trampar på som vanligt i konsumtionssamhället och skuldsätter sig upp över öronen med högre och högre bolån. Eftersom ekonomin saknar mekanismer för att minska tillväxten/konsumtionen på ett skonsamt sätt så är krisen ända vägen till förändring. Detta är olyckligt eftersom så många kommer i kläm när det krisar.

Omställningsrörelsen vill engagera människor i arbetet att förändra samhället så att det blir mindre energiberoende och därmed inte lika sårbart för den kommande bristen på energi. Mycket inspiration till byggandet av framtidens samhälle hämtas från hur samhället var uppbyggt innan oljan gjorde energin så billig. Samhällena hade starkare förankring i det lokala och det krävdes minimalt med energi till transporter, förpackningar och hantering. Samtidigt är omställningsrörelsen inte ett gäng bakåtsträvare som vill tillbaka till 1800-talet. Framtidens samhälle kommer lämpligen kombinera äldre tiders energihushållning med den moderna tidens teknik så att vi skapar ett samhälle som både är miljömässigt hållbart och bekvämt.

Nu är bara frågan hur man väcker upp folk till insikt att de måste hjälpa till med omställningen. Den kommer inte av sig själv. Politiker lär inte våga ta tag i frågan om inte folket kräver det. Det är en nackdel med demokrati – politiker kan bara göra förändringar som folket förstår och accepterar, annars förlorar de väljare. För närvarande är det ytterst få som förstår att vi måste lämna konsumtionssamhället bakom oss.

oktober 22, 2009

Elöverkänslighet svårt att acceptera

Filed under: Hälsa,Miljö — Jens @ 20:35

Det finns många forskningsrapporter som visat att elektromagnetiska fält påverkar människor och djur, viljan att acceptera dessa resultat är däremot väldigt liten. Bland annat denna nya i från Schweiz. Man kan ha förståelse för detta eftersom det skulle ha mycket avgörande inverkan på hela vårt samhälle som nu har börjat ta sikte på 4G och en ytterligare ökning av elektrosmogen.

Något som är lite skrämmande är att vi här i Sverige har gränsvärden som ligger skyhögt över de värden som många andra Europeiska länder valt, med hänvisning till försiktighetsprincipen. Se t.ex. detta diagram och jämför med de många olika gränsvärdena. Läs och begrunda. Är det verkligen vettigt att sätta gränsvärdena så högt bara för att skadorna inte (verkar) vara irreversibla? Vad är det för intressen som har påverkat besluten? Trots allt fungerar det utmärkt att använda mobiltelefoner m.m. även i Italien där gränsvärdet ligger på en 1/10000-del av det svenska.

Själv har jag bestämt mig för att bygga ett hus med så små EMF fält som möjligt. Man kan t.ex. uppnå detta genom tvinnade ledningar med jordning, 12v-system för belysning, bygga med material som absorberar fälten och genom att välja bort användningen av WLAN o dylikt. Försiktighetsprincipen är bra tycker jag. Därför vill jag inte heller omge mig med alla de gifter som finns i normalt byggande. Kan inte se någon vettig anledning att ta risken när fullgoda alternativ finns som garanterat är ofarliga.

oktober 18, 2009

Skogen och Sophantering

Filed under: Miljö — Jens @ 22:55

Egentligen är det ganska självklart – det bästa sättet att hantera sopor är att inte skapa dem till att börja med. Om man ser med en historisk blick ett hundratal år bak i tiden så skapades (förhållandevis) väldigt små volymer sopor. Av det lilla där var så kunde det mesta komposteras. Nu i dagens så kallat effektiva samhälle (beror ju på vad man räknar som effektivt) så skapas det enorma mängder sopor. Det tillverkas 35 miljarder förpackningar varje år i Sverige och det går givetvis åt väldigt mycket energi och råvaror för att tillverka, transportera och ta hand om alla dessa. Varför behöver vi så mycket förpackningar nu? Man klarade sig ju fint utan dem för hundra år sedan!

Som jag ser det så beror denna förpackningsmani på den centraliserade produktionen. När man förr köpte råvaror i en lokal handel så behövdes väsentligt mindre förpackande. Ofta användes flergångsförpackningar som mjölk-kannan. När mjölkhanteringen centraliserades så ökade transporterna och det blev nödvändigt att förpacka produkterna i engångsförpackningar. Förpackningarna görs av trä från våra skogar – eller ska man säga trädplantage eftersom vi bara har 3,3% äkta skog kvar, resten är bara planterade träd som har mycket lite gemensamt med riktig skog.

Om vi ska kunna (åter)skapa ett hållbart samhälle som tar hand om naturen och förbrukar rimliga mängder energi och råvaror så måste vi förändra hela strukturen på samhället så att vi inte längre behöver bedriva rovdrift på naturen. Utan oljan kommer det ändå att bli väldigt dyrt att hålla på som vi gör. Det är dags att inse att vi måste låta naturen leva enligt sina egna villkor och inte enligt våra. Skogen är inte bara råvara till vår industri. Skogen lever och förtjänar att behandlas som levande och som ett hem för väldigt många djur och organismer. Läste nyligen i Fri Jord om hur sanna naturvänner kämpar för att inte skogsbolagen ska förvandla våra sista urskogar till kalhyggen. Man vill inte kalla sig själv människa när man förstår hur cynisk rovdriften är.

Jag vill inte vara en del av ett samhälle som förvandlar skogen till sopor. Började fundera på vad som krävs för att minimera användningen av trä och andra råvaror på ett så slösaktigt sätt som vi gör nu och kom fram till följande:

  • Reklam kan enkelt undvikas med ett enkelt ”Nej tack” på brevlådan.
  • Dagstidningar och böcker kommer vi snart nog att kunna läsa på ”läsplattor”. Inte helt säkert att detta är bättre då elektronik är ganska miljöstörande, det gäller att kvaliteten/livslängden förbättras på de produkterna.
  • Pappersförpackningarna undviks bäst genom att återgå till ett mer lokaliserat samhälle. Flergångsförpackningar är också ett alternativ.
  • Hushållspapper o dylikt kan ersättas med trasor och handdukar.
  • Toapapper kan ersättas med bidé. Ovanligt här i Sverige men mycket mer hygieniskt och energisnålt.

På motsvarande sätt kan man titta på många andra råvaror och de förpackningar man gör av dem. Läsk, öl och vatten förpackas t.ex. i plast, glas och aluminium. Dessa produkter har vi egentligen ingen använding av. De är bara lyxprodukter som vi kan helt sluta köpa och dricka helt vanligt kranvatten istället. Mycket nyttigare och energisnålare.

juni 10, 2009

Vi är Keynes barnbarn

Filed under: Ekonomi,Miljö — Jens @ 19:59

Läste Christer Sannes bok ”Keynes barnbarn” för säkert 1,5 år sedan, men igår så skrevs det en artikel i ämnet i DN. Blev glatt överraskad – med tanke på hur sällan man läser den typen av artiklar i en borglig tidning. Just detta med det orimliga i att kräva oändlig tillväxt i ett ändligt system (Jorden – om någon undrar) tycks vara ytterst svårt att förstå – för människor i allmänhet och politiker i synnerhet.

För närvarande förbrukar vår konsumtion våra ändliga naturresurser i ett rasande tempo och så snart ökningen av förbrukningen stannar upp så kallas detta för lågkonjunktur. Varför? Jo – vi har ett start tillväxtberoende eftersom vårt ekonomiska system bygger på skuldsättning (97% av alla pengar är skulder) och ränta. Enda sättet att betala räntan är att öka storleken på ”kakan”, men alla nya pengar som tillkommer består av mera skuld, så vi är fast i ett moment-22. Skulle vår BNP sjunka ner till en hållbar nivå så skulle vårt ekonomiska system kollapsa. Notera för övrigt att det är bara de rikaste 10% i samhället som tjänar på räntan, resten är de som betalar mer än de får. Det finns andra system, fast de är ännu bristfälligt utforskade eftersom de som har makten (kapitalisterna) kvävt alla sådana försök i sin linda. Tror för övrigt inte på kommunism, anledningen är att centraliserad makt korrumperar och just korruption är ett av våra största samhällsproblem även om det inte alltid är uppenbart.

Eftersom stora delar av produktivitets-ökningen beror på att man idag producerar engångsprodukter, d.v.s. produkter som inte kan lagas, så tror jag inte att vi kan gå ner helt till 3 timmars arbetsdag. Istället behöver vi börja tillverka färre men mer hållbara produkter som dessutom är designade för att lagas och slutligen återvinnas. Det kommer att ge upphov till en stor tjänstesektor som så gott som dött ut men som var vanlig förr. Att arbetsdagen kan förkortas väsentligt tror jag dock, speciellt efter att samhället har genomgått en ganska arbetssam omställningsprocess som måste ske de närmaste 20 åren.

Kollade nyligen vad de olika partierna sade om tillväxt. Det är sorgligt att inte Socialdemokraterna har förstått att de måste driva en annan sorts ekonomisk politik än borgarna. Om inte de ställer sig bakom en nerväxt-politik och börjar upplysa allmänheten om nödvändigheten i en sådan omställning så lär det inte bli någon förändring. Visst kan man hoppas på att Miljöpartiet får uppåt 20% i nästa val och därför får tillräckligt stort inflytande över den ekonomiska politiken, men det är knappast realistiskt. Samtidigt är frågan hur mycket vi kan göra här i Sverige. Den globala ekonomin gör att enormt starka kapitalistiska krafter krossar alla försök till omställning på nationell nivå. Kvar finns då alternativet att ställa om i den lilla skalan först och låta det växa. Det är detta som Transition Network jobbar med. Den sortens omställning har storkapitalet små möjligheter att påverka eftersom den kommer underifrån.

maj 20, 2009

Partierna tror tillväxten är hållbar

Filed under: Ekonomi,Miljö — Jens @ 23:44

Jag blev nyfiken på vad alla de större svenska politiska partierna hade att säga om den ekonomiska tillväxten i sina partiprogram. Allt för många gånger har man hört dem tjata om hur nödvändig tillväxten är för samhällets utveckling och välfärden, aldrig hör man någon säga att tillväxten måste stanna av förr eller senare och vad som ska hända då.

Sammanfattningsvis så är Miljöpartiet mest skeptisk till tillväxten som begrepp, tätt följt av Vänsterpartiet.  Även om Centerpartiet nämner vissa begränsningar för tillväxten så menar de ändå att den kan göras hållbar. Inget parti (utom MP) ger sig i kast med att försöka visionera om hur det ekonomiska systemet måste ställas om för att klara sig utan tillväxten. MP säger dock: ”Vårt långsiktiga mål är en ekonomi utan ränta.”

Citat från partierna följer:

Socialdemokraterna

”Välfärden stärker samtidigt förutsättningarna för tillväxt.”

”Tillväxtens syfte är ökad mänsklig välfärd och därför kan den inte få ske med metoder som undergräver mänsklig hälsa och livskvalitet, ödelägger miljö eller utarmar naturtillgångarna.”

”Socialdemokratins tillväxtpolitik bygger på rätten till ett meningsfullt arbete…”

”Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling är en stark drivkraft också för ekonomisk tillväxt, eftersom den skapar efterfrågan …”

”Världshandelsorganisationen (WTO) måste bli en organisation som främjar en global utveckling för ekonomisk tillväxt och social rättvisa.”

Ordet tillväxt (i betydelsen ekonomisk sådan) används 20 ggr. Ses som viktig för samhällsutvecklingen.

Miljöpartiet

”Ekonomisk utveckling måste ske inom naturens ramar, utan att människor slits ut. Vi anser därför att tillväxt i konventionell mening varken är möjlig eller eftersträvansvärd.”

”Ekonomin är i dag i det närmaste sprickfärdig. Jakten efter ständig materiell tillväxt, kortsiktiga vinstintressen och en överdriven konsumtion har lett till att vi står på tröskeln till en ekologisk katastrof.”

”Dagens ensidiga fokuserande på tillväxt räknat i bruttonationalprodukt, BNP, bör ersättas med nyanserade indikatorer som skildrar det faktiska tillståndet för människor, djur och natur.”

Ordet tillväxt används totalt 5 ggr, samtliga gånger anses den bara ett dåligt mått på utveckling.

Vänsterpartiet

”Den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar, vilket inte kan ske inom ramen för en kapitalistisk ekonomi.”

”Den ekonomiska tillväxt som trots allt ägt rum har gjort de rika rikare samtidigt som den synliggjort avsaknaden av politisk vilja att rättvist fördela samhällets resurser.”

Ordet tillväxt används 8 ggr, hela tiden med en skeptisk inställning till begreppet.

Folkpartiet

Har ett eget dokument som kompletterar partiprogrammet kallat: ”Tillväxtagenda för Sverige”. Det är detta som används som underlag här.

”Den ekonomiska politiken bör inriktas på att ge Sverige varaktigt goda villkor för ekonomisk tillväxt…”

”Statliga investeringar […] bör utformas för att främja ekonomisk tillväxt.”

”Den stora utmaningen består i att inför kommande år och årtionden skapa bättre villkor för ekonomisk utveckling så att den långsiktiga tillväxten kan hålla en hög nivå…”

”Den ekonomiska politiken behöver också i högre grad inriktas på systemreformer som gör tillväxtbetingelserna varaktigt bättre…”

”Vill vi öka tillväxten är det viktigt att en större del av ekonomin utsätts för konkurrens…”

Ordet tillväxt används 42 ggr och ses som en förutsättning för en positiv utveckling av samhället.

Moderaterna

Från 2007 års handlingsprogram.

”En modern miljöpolitik vilar på marknadsekonomisk grund. En stark ekonomi och tillväxt är förutsättningar för att finna lösningar på miljöutmaningarna.”

”En allt mer miljövänlig teknik kan utgöra grunden för en långsiktigt hållbar och stabil ekonomisk tillväxt.”

”Ekonomisk tillväxt ger utrymme för investeringar i en bättre framtid…”

Ordet används 13 ggr, liknande inställning som Folkpartiet.

Centerpartiet

”För att marknadsekonomins goda effekter ska bli verklighet krävs stabila och goda spelregler som tar hänsyn till miljö, sociala förhållanden och långsiktig tillväxt.”

”När miljövärden inte har något pris på marknaden leder det till överutnyttjande av naturen. Tillväxten kommer i konflikt med miljöhänsyn och leder inte till en hållbar utveckling. Genom att låta miljökostnader återspeglas i priset för varor och tjänster vill Centerpartiet skapa förutsättningar för en hållbar ekologisk utveckling.”

”Uttaget av förnybara resurser får inte överstiga den långsiktiga tillväxten.”

”Socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt”

Ordet tillväxt används 16 ggr, tillväxten nämns oftast ihop med utveckling. Pratar upprepade gånger om långsiktig och hållbar tillväxt.

april 5, 2009

Ändligt jordbruk

Filed under: Miljö — Jens @ 16:05

Jag blir sorgsen när jag läser sådana inlägg i debatten som Margit Paulsen gör i DN. Det är många av de osäkra miljövännerna som kommer att ta detta som skäl att inte längre köpa ekologiska produkter. Dessvärre är uttalandena helt absurda. Det konventionella ”effektiva” jordbruket som Margit tycker att vi måste behålla är inte på något sätt effektivt. Det förbrukar väldiga mängder av fossila bränslen till både konstgödsel, gifter och traktorer. Visst, uppgifterna glider isär beroende på vart man hämtar sina uppgifter. Men faktum är att utan billig fossil olja så kan man inte bedriva konventionellt jordbruk. Om det inte går att försörja världens befolkning med mat om man odlar ekologiskt så har vi problem – för oljan kommer snart att börja bli mycket dyr (igen) beroende på Peak Oil. Som köttätare tar det emot att säga att lösningen lär få bli att minska/upphöra med att äta kött snarare än att odla maten konventionellt.

Svälten i världen beror inte på brist på mat, den beror på snedfördelade resurser. Att hävda att konventionell odling kan minska svälten stämmer inte alls. Om de fattiga saknar medel att köpa maten för så hjälper det inte hur mycket mat det finns, de svälter ändå! De senaste årens ekonomiska politik har förvärrat snedfördelningen i världen och förvärrat fattigdomen – det är där man ska sätta in åtgärderna – inte påstå att bibehållandet av olje-beroendet inom jordbruket är nödvändigt.

Intressanta artiklar om energi, den ändliga oljan och hur mycket olja som går åt i jordbruket:

Energianvänding i ekologiskt jordbruk

Peak Oil

Äta fossil olja

mars 1, 2009

Framtidens transportsystem

Filed under: Miljö — Jens @ 16:58

Spårbilar är verkligen ett intressant sätt att lösa många problem på samma gång! Fullt utbyggt ger det nästan samma fördelar som vanliga bilar men utan dess nackdelar. Det ger frihet till fler eftersom man inte behöver ha körkort för att kunna använda en spårbil. Det sparar människoliv eftersom risken för olyckor med spårbilar är snart sagt obefinglig. De är bullerfria, utsläppsfria, billiga i drift och betydligt snabbare än bussar.

Hoppas verkligen att fler kommer att inse fördelarna och att satsningarna på området kommer igång på alvar – skulle kunna vara en utmärkt räddning för t.ex. SAAB!

Nästa sida »

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.