En ny jord

november 3, 2009

Den nödvändiga omställningen

Filed under: Ekonomi,Miljö,Omställning,Peak Oil — Jens @ 21:56

Det är skrämmande vad lite allmänheten vet om den mycket närliggande energikris samhället står inför. Primärt utlöst av Peak Oil. Såg nyligen på Kjell Alekletts föreläsning som visar hur vi troligen redan passerat oljetoppen och att det orimligen är möjligt att släppa ut så mycket koldioxid som IPCCs scenarios förväntar sig. Visserligen så saknar jag ett resonemang kring oljeskiffret som det finns enorma mängder av och därför kan ge stora utsläpp. Oavsett så tar det lång tid att bygga upp utvinningen av nya energikällor och de kan därför inte kompensera bortfallet av konventionell olja. Slutsats: energikrisen är oundviklig.

Dessvärre är det inte bara bilresorna till jobbet som drabbas av höga oljepriser. Jordbruket tar 70% av sin energi från olja. Olja är råvara till så gott som all plast, många kemikalier och till och med läkemedel. Sen har vi alla transporter och inte minst flygresorna. ALLT kommer bli dyrare samtidigt som vår ömtåliga ekonomi-bubbla kommer att spricka igen och fler förlorar jobbet.

Grundproblemet är att vi har ett ekonomiskt system som är beroende av tillväxt och därmed billig energi i ständigt växande mängd. Häromdagen såg jag en mycket bra föreläsning som förklarade sambanden mellan energi, ekonomi och miljö. Sedan såg jag dagen efter hur de flesta trampar på som vanligt i konsumtionssamhället och skuldsätter sig upp över öronen med högre och högre bolån. Eftersom ekonomin saknar mekanismer för att minska tillväxten/konsumtionen på ett skonsamt sätt så är krisen ända vägen till förändring. Detta är olyckligt eftersom så många kommer i kläm när det krisar.

Omställningsrörelsen vill engagera människor i arbetet att förändra samhället så att det blir mindre energiberoende och därmed inte lika sårbart för den kommande bristen på energi. Mycket inspiration till byggandet av framtidens samhälle hämtas från hur samhället var uppbyggt innan oljan gjorde energin så billig. Samhällena hade starkare förankring i det lokala och det krävdes minimalt med energi till transporter, förpackningar och hantering. Samtidigt är omställningsrörelsen inte ett gäng bakåtsträvare som vill tillbaka till 1800-talet. Framtidens samhälle kommer lämpligen kombinera äldre tiders energihushållning med den moderna tidens teknik så att vi skapar ett samhälle som både är miljömässigt hållbart och bekvämt.

Nu är bara frågan hur man väcker upp folk till insikt att de måste hjälpa till med omställningen. Den kommer inte av sig själv. Politiker lär inte våga ta tag i frågan om inte folket kräver det. Det är en nackdel med demokrati – politiker kan bara göra förändringar som folket förstår och accepterar, annars förlorar de väljare. För närvarande är det ytterst få som förstår att vi måste lämna konsumtionssamhället bakom oss.

oktober 21, 2009

När marknadsekonomin styr lönerna

Filed under: Ekonomi,Rättvisa — Jens @ 21:48

Såg precis Uppdrag Granskning om de Thailändska bärplockarna. Det var slående hur alla inblandade stod utan svar på vad arbetarna egentligen borde få för ersättning. Sen vågade en yttra en nyckelfras: ”det är marknadsekonomin som styr”. Ja, just det. Det är ju samma ekonomiska system som ser till att ge småsmulor i ersättning till kaffebönder, textilarbetare, bananodlare, leksak- och elektronikfabrik arbetare. Hur kommer det sig att det inte går att ge en rimlig ersättning till arbetare när marknadsekonomin styr? Hur kommer det sig att så många anser att en liberal marknadsekonomi är bäst för att utrota fattigdomen när det är mycket tydligt att de flesta fattiga bara blir utnyttjade det nuvarande systemet?

Sanningen är att marknadsekonomin har ett antal inbyggda falska antaganden. Bland annat det om de ”jämnstarka parterna”. Om ni föreställer er ett torg med många handlare och många köpare. Då har varje individ ung. samma makt att välja vem man ska köpa från respektive sälja till och prissättningen blir en jämnstark förhandlingsfråga individer emellan. Ett annat är det om ”fullständig information”. Återigen, på torget i den lilla byn så är säkerligen alla köpare väl insatta i hur produkterna tillverkats på gårdar och verkstäder i närmiljön.

I dagens marknadsekonomi så står enstaka fattiga analfabeter på ena sidan och multiinternationella företag större än små länder på den andra. Självklart är de inte jämnstarka vid förhandlandet om prissättning! Sedan, hade de thailändska bärplockarna fullständig information om vad de gav sig in i? Nej, då hade de knappast riskerat att leva med skulder resten av sina liv.

Det finns en stor ovilja från etablisemanget att erkänna de här bristerna och medge att ett system som funkade utmärkt på torgen i byarna och städerna förr, inte fungerar i en globaliserad ekonomi där företagen är så stora att de nationella lagarna inte når dem. Det finns ju inga internationella lagar som kan reglera internationella företag och därmed agera motvikt mot företagens vilja att utnyttja jordens arbetare och råvaror för sin egen vinnings skull.

Vad är det då för mystisk marknadsmakt som satt priset på blåbären i skogarna? Det finns en stor efterfrågan på skandinaviska blåbär eftersom de anses vara mycket nyttiga och används i mängder med naturpreparat och kosttillskott. Inköpspriset sätts naturligtvis av de inköpande företagen. De vill ju maximera sin vinst och eftersom det är lättare att pressa ner inköpspriset än att höja försäljningspriset så gör de förstås det. Bärplockarna lär knappast ställa sig och säga: ”Nej, om jag inte får mer så behåller jag bären själv.” En marknadsekonomi fördelar inte rättvist, den fördelar mest till den som kan tillskansa sig den starkaste förhandlingspositionen. Det är därför små spelare lätt slås ut och de stora växer sig allt större. Är dessa egenskaper önskvärda? Går det att föreställa sig ett system som har bättre fördelande egenskaper?

juni 10, 2009

Vi är Keynes barnbarn

Filed under: Ekonomi,Miljö — Jens @ 19:59

Läste Christer Sannes bok ”Keynes barnbarn” för säkert 1,5 år sedan, men igår så skrevs det en artikel i ämnet i DN. Blev glatt överraskad – med tanke på hur sällan man läser den typen av artiklar i en borglig tidning. Just detta med det orimliga i att kräva oändlig tillväxt i ett ändligt system (Jorden – om någon undrar) tycks vara ytterst svårt att förstå – för människor i allmänhet och politiker i synnerhet.

För närvarande förbrukar vår konsumtion våra ändliga naturresurser i ett rasande tempo och så snart ökningen av förbrukningen stannar upp så kallas detta för lågkonjunktur. Varför? Jo – vi har ett start tillväxtberoende eftersom vårt ekonomiska system bygger på skuldsättning (97% av alla pengar är skulder) och ränta. Enda sättet att betala räntan är att öka storleken på ”kakan”, men alla nya pengar som tillkommer består av mera skuld, så vi är fast i ett moment-22. Skulle vår BNP sjunka ner till en hållbar nivå så skulle vårt ekonomiska system kollapsa. Notera för övrigt att det är bara de rikaste 10% i samhället som tjänar på räntan, resten är de som betalar mer än de får. Det finns andra system, fast de är ännu bristfälligt utforskade eftersom de som har makten (kapitalisterna) kvävt alla sådana försök i sin linda. Tror för övrigt inte på kommunism, anledningen är att centraliserad makt korrumperar och just korruption är ett av våra största samhällsproblem även om det inte alltid är uppenbart.

Eftersom stora delar av produktivitets-ökningen beror på att man idag producerar engångsprodukter, d.v.s. produkter som inte kan lagas, så tror jag inte att vi kan gå ner helt till 3 timmars arbetsdag. Istället behöver vi börja tillverka färre men mer hållbara produkter som dessutom är designade för att lagas och slutligen återvinnas. Det kommer att ge upphov till en stor tjänstesektor som så gott som dött ut men som var vanlig förr. Att arbetsdagen kan förkortas väsentligt tror jag dock, speciellt efter att samhället har genomgått en ganska arbetssam omställningsprocess som måste ske de närmaste 20 åren.

Kollade nyligen vad de olika partierna sade om tillväxt. Det är sorgligt att inte Socialdemokraterna har förstått att de måste driva en annan sorts ekonomisk politik än borgarna. Om inte de ställer sig bakom en nerväxt-politik och börjar upplysa allmänheten om nödvändigheten i en sådan omställning så lär det inte bli någon förändring. Visst kan man hoppas på att Miljöpartiet får uppåt 20% i nästa val och därför får tillräckligt stort inflytande över den ekonomiska politiken, men det är knappast realistiskt. Samtidigt är frågan hur mycket vi kan göra här i Sverige. Den globala ekonomin gör att enormt starka kapitalistiska krafter krossar alla försök till omställning på nationell nivå. Kvar finns då alternativet att ställa om i den lilla skalan först och låta det växa. Det är detta som Transition Network jobbar med. Den sortens omställning har storkapitalet små möjligheter att påverka eftersom den kommer underifrån.

juni 3, 2009

Slutet på kapitalismen

Filed under: Ekonomi — Jens @ 21:03

Det är talande att det talas så lite om hur kapitalismen har misslyckats. När enorma finansinstitutioner och företag går omkull eller räddas genom statligt övertagande så visar det vilken instabilitet ett kapitalistiskt system skapar.
Att GM nu har tagits över av den amerikanska staten är mycket talande. Att det ännu inte syns någon självkritisk debatt i  kapitalistiska mainstream media är nog för att det tar tid att förändra något som så många trott så starkt på.

ETC, DN

maj 20, 2009

Partierna tror tillväxten är hållbar

Filed under: Ekonomi,Miljö — Jens @ 23:44

Jag blev nyfiken på vad alla de större svenska politiska partierna hade att säga om den ekonomiska tillväxten i sina partiprogram. Allt för många gånger har man hört dem tjata om hur nödvändig tillväxten är för samhällets utveckling och välfärden, aldrig hör man någon säga att tillväxten måste stanna av förr eller senare och vad som ska hända då.

Sammanfattningsvis så är Miljöpartiet mest skeptisk till tillväxten som begrepp, tätt följt av Vänsterpartiet.  Även om Centerpartiet nämner vissa begränsningar för tillväxten så menar de ändå att den kan göras hållbar. Inget parti (utom MP) ger sig i kast med att försöka visionera om hur det ekonomiska systemet måste ställas om för att klara sig utan tillväxten. MP säger dock: ”Vårt långsiktiga mål är en ekonomi utan ränta.”

Citat från partierna följer:

Socialdemokraterna

”Välfärden stärker samtidigt förutsättningarna för tillväxt.”

”Tillväxtens syfte är ökad mänsklig välfärd och därför kan den inte få ske med metoder som undergräver mänsklig hälsa och livskvalitet, ödelägger miljö eller utarmar naturtillgångarna.”

”Socialdemokratins tillväxtpolitik bygger på rätten till ett meningsfullt arbete…”

”Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling är en stark drivkraft också för ekonomisk tillväxt, eftersom den skapar efterfrågan …”

”Världshandelsorganisationen (WTO) måste bli en organisation som främjar en global utveckling för ekonomisk tillväxt och social rättvisa.”

Ordet tillväxt (i betydelsen ekonomisk sådan) används 20 ggr. Ses som viktig för samhällsutvecklingen.

Miljöpartiet

”Ekonomisk utveckling måste ske inom naturens ramar, utan att människor slits ut. Vi anser därför att tillväxt i konventionell mening varken är möjlig eller eftersträvansvärd.”

”Ekonomin är i dag i det närmaste sprickfärdig. Jakten efter ständig materiell tillväxt, kortsiktiga vinstintressen och en överdriven konsumtion har lett till att vi står på tröskeln till en ekologisk katastrof.”

”Dagens ensidiga fokuserande på tillväxt räknat i bruttonationalprodukt, BNP, bör ersättas med nyanserade indikatorer som skildrar det faktiska tillståndet för människor, djur och natur.”

Ordet tillväxt används totalt 5 ggr, samtliga gånger anses den bara ett dåligt mått på utveckling.

Vänsterpartiet

”Den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar, vilket inte kan ske inom ramen för en kapitalistisk ekonomi.”

”Den ekonomiska tillväxt som trots allt ägt rum har gjort de rika rikare samtidigt som den synliggjort avsaknaden av politisk vilja att rättvist fördela samhällets resurser.”

Ordet tillväxt används 8 ggr, hela tiden med en skeptisk inställning till begreppet.

Folkpartiet

Har ett eget dokument som kompletterar partiprogrammet kallat: ”Tillväxtagenda för Sverige”. Det är detta som används som underlag här.

”Den ekonomiska politiken bör inriktas på att ge Sverige varaktigt goda villkor för ekonomisk tillväxt…”

”Statliga investeringar […] bör utformas för att främja ekonomisk tillväxt.”

”Den stora utmaningen består i att inför kommande år och årtionden skapa bättre villkor för ekonomisk utveckling så att den långsiktiga tillväxten kan hålla en hög nivå…”

”Den ekonomiska politiken behöver också i högre grad inriktas på systemreformer som gör tillväxtbetingelserna varaktigt bättre…”

”Vill vi öka tillväxten är det viktigt att en större del av ekonomin utsätts för konkurrens…”

Ordet tillväxt används 42 ggr och ses som en förutsättning för en positiv utveckling av samhället.

Moderaterna

Från 2007 års handlingsprogram.

”En modern miljöpolitik vilar på marknadsekonomisk grund. En stark ekonomi och tillväxt är förutsättningar för att finna lösningar på miljöutmaningarna.”

”En allt mer miljövänlig teknik kan utgöra grunden för en långsiktigt hållbar och stabil ekonomisk tillväxt.”

”Ekonomisk tillväxt ger utrymme för investeringar i en bättre framtid…”

Ordet används 13 ggr, liknande inställning som Folkpartiet.

Centerpartiet

”För att marknadsekonomins goda effekter ska bli verklighet krävs stabila och goda spelregler som tar hänsyn till miljö, sociala förhållanden och långsiktig tillväxt.”

”När miljövärden inte har något pris på marknaden leder det till överutnyttjande av naturen. Tillväxten kommer i konflikt med miljöhänsyn och leder inte till en hållbar utveckling. Genom att låta miljökostnader återspeglas i priset för varor och tjänster vill Centerpartiet skapa förutsättningar för en hållbar ekologisk utveckling.”

”Uttaget av förnybara resurser får inte överstiga den långsiktiga tillväxten.”

”Socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt”

Ordet tillväxt används 16 ggr, tillväxten nämns oftast ihop med utveckling. Pratar upprepade gånger om långsiktig och hållbar tillväxt.

april 4, 2009

Spekulationsmarknaden

Filed under: Ekonomi — Jens @ 20:48

Precis som Keynes så anser jag att börsen som den är utformad idag är skadlig för samhället. Den uppmuntrar kortsiktigt vinsttänkande framför långsiktigt satsande på sund verksamhet. Var idag på en föreläsning av Sten Ljunggren arrangerat av bokcafét i Karlstad. En av de mest spännande sakerna som han berättade var att man oftast förlorar på att satsa pengar på aktiemarknaden om man jämför det med att lägga pengarna i betydligt tryggare obligationer. Ändå har politiker från både vänster och höger samt fackliga företrädare och inte minst ekonomer sagt att ”Aktier alltid lönar sig i längden”. Sten kunde visa med diagram över satsningar i aktier jämfört med obligationer att man enbart vid ett fåtal fall tjänar mer på aktier medan man i de flesta fallen förlorar stort, speciellt de senaste åren.

Det är en myt att satsningar i aktiemarknaden är bra för företagen eftersom det ger dem pengar att investera i sin verksamhet. Visst är det så att en del verkligen blir riskkapital i produktutveckling, men de stora summorna hamnar i ren spekulation som i längden bara leder till kollaps, som den finanskris vi ser idag. Sen har företagen själva tagit ut allt större vinster som de inte återinvesterat i sin egen verksamhet utan istället spekulerat med! Det är ju som ett dåligt skämt – vi har en aktiemarknad för att investera pengar i verksamhet men istället så tas pengar ifrån verksamheten och investeras i aktiemarknaden… Detta kommer ifrån missuppfattningen att pengar kan växa – det kan de inte! Verksamhet kan växa, investerar man där så växer den, detta kan då leda till avkastning från verksamheten. Men att spekulera i värdeförändring av aktier är inte verksamhet och leder ingenstans alls utom till väldigt kortsiktigt ägande av företag som därigenom får en väldigt dålig styrning. Man kan inte styra företag utifrån en kvartalsekonomi.

Det är fullt möjligt att skapa en sund börs där ingen spekulation sker utan bara rena investeringar i riktig verksamhet. Denna börs skulle inte vara alls lika spännande som dagens, det skulle inte hända alls lika mycket. Men istället skulle mer pengar hamna där de verkligen leder till utveckling.

februari 4, 2009

Värdet på pengar

Filed under: Ekonomi — Jens @ 20:21

Förståelsen av vad pengar är och hur de skapas samt vad de egentligen är värda är nog överlag ganska dålig idag. Även ekonomer tycks ge pengarna värde i sig, när de egentligen bara har ett värde (=samhällsnytta) som byteshjälpmedel.

Egentligen finns det ingen anledning till att ha brist på pengar i ett samhälle. När det finns någon som vill ha en tjänst och någon som är villig att utföra tjänsten så bör pengarna finnas där för att tillåta parterna att utbyta tjänster. Om pengamängden hålls nere genom att pengautgivarna ger ut mindre pengar än vad som behövs – så kommer människor i kläm. Resultatet är arbetslöshet trots att det finns mängder med saker som behöver göras.

Fattigdom uppstår främst för att pengar inte finns på rätt plats i samhället, eller i för liten mängd. Pratet om arbetsbrist är egentligen nonsens. Så länge det finns behov av tjänster i samhället så finns det arbete – och behoven är ju särskilt stora i fattiga samhällen. Vad man bör fundera över är varför det egentligen är så svårt att lösa fattigdomen. De fattiga är definitivt villiga att arbeta och det finns mängder av behov att fylla, allt som behövs är att pengar finns där för att underlätta utbytet av tjänster. Bristen på pengar är skapad på konstgjord väg. Det finns ingen verklig anledning till denna brist. Många gånger har fattiga samhällen förmåtts att blomstra bara genom att en lokal valuta har introducerats som gett människorna ett smidigt sätt att utbyta tjänster. Tyvärr finns det starka krafter som motarbetar sådana initiativ och ser till att förstöra dem.

En gång i tiden så var pengar (papperslapparna) bara kvitton för guld som lagrades hos guldsmederna. Mängden pengar var därför begränsad till mängden guld. Detta ledde till pengabrist eftersom mängen pengar i samhället behöver stå i relation till storleken på samhället (d.v.s. antalet tjänster och konsumenter) och inte vara låst till mängden mineral som ligger inlåst i ett bankvalv. När man insåg att pengamängden behövde expandera så frikopplades pengarna från guldet och idag kan man skapa pengar efter behov. Till största delen skapas dessa som dataposter i bankernas datorer. Väldigt lite av pengarna finns som kontanter.

Problemet är de ‘bankirer’ som kontrollerar pengarnas tillkomst och fördelning i samhället. ‘Bankirerna’ är inte intresserade av att se till att alla har de pengar de behöver. Istället vill ‘bankirerna’ se till att bibehålla och öka sin makt över ekonomin genom att manipulera pengamängden och flödena av pengar. Resultatet av bankernas agerande kan man se i den nuvarande finanskrisen.

Kontrollen över pengamängden bör vara statlig och de ekonomiska spelreglerna bör utformas så att man undviker att pengarna samlas på hög någonstans. Pengar är inte en resurs som man ska kunna få betalt för att man lånar ut – ränta är skadlig för ekonomin eftersom den skapar ansamlingar av pengar istället för spridning.

januari 11, 2009

Monsantos värld

Filed under: Ekonomi,Miljö — Jens @ 18:21
Tags: ,

Såg just dokumentären med detta namn och känner att samma grundläggande faktum bara bekräftas gång efter gång: När företag bara styr efter ekonomisk vinst och fullständigt skiter i alla konsekvenser då blir resultatet förödande! Monsanto bedriver reklamkampanjer där de påstår att de jobbar för en värld med bättre miljö och där de fattiga får det bättre, medan sanningen är att deras produkter gör fattiga fattigare och förstör miljön. Det värsta av allt är att deras genmodifierade grödor ”smittar” andra grödor med gener och hur det kan sluta vill vi nog helst inte veta.

Den ekonomiska politiken vi för idag har tagit stort intryck av bland annat ekonomen Milton Friedman som bland mycket annat hävdade att företag uteslutande bör styras efter ekonomisk vinstmaximering och inte bör väga in etiska hänsyn – såvida det inte påverkar vinsten. Detta sätt att styra företag leder till att att de använder ”greenwashing” och liknande tekniker för att låta miljövänliga och få konsumenterna att köpa deras produkter trots att de bedriver miljöfarlig verksamhet.

Så länge inte ett företag måste ta hänsyn till ALLA effekter av deras produkter och verksamhet och stå för ALLA kostnader som de orsakar direkt eller indirekt – så kan vi inte styra företag efter ren vinstmaximering. Tyvärr är företag av Monsantos storlek mycket svåra att komma åt eftersom de gladeligen lägger en liten del av sin enorma vinst på att överrösta alla som pekar på hur oetiskt de arbetar.

Tanken är att marknadsekonomin ska sålla fram de effektivaste produktionsmetoderna som genererar mest avkastning. Men eftersom inte alla konsekvenser vägs in i ”effektiviteten” så fungerar detta ytterst dåligt. Dessutom så har inte konkurrenter till Monsanto en chans – på grund av Monsantos storlek. Det går heller inte att komma åt dem på demokratisk väg via regleringar o.dyl. – på grund av företagets oerhört kraftfulla lobbying.

Vi måste inse att vi inte kan låta företag växa sig så stora och mäktiga som Monsanto, åtminstone inte utan full insyn och demokratisk kontroll. Företag är regelrätta diktaturer under ägarna som uteslutande styr efter vinst. Dessa ägare inte tar något ansvar för samhället men ändå påverkar det i mycket stor grad. Det anser jag inte vara förenligt med demokrati.

Ränta, ekonomisk tillväxt och miljön

Filed under: Ekonomi,Miljö — Jens @ 16:11
Tags:

Allt för många gånger har man hört politiker stå och säga att vi behöver ekonomisk tillväxt för att få råd med vårt dyra välfärdssamhälle. Förändringar i politiken som kan påverka tillväxten negativt möter alltid stort motstånd och förändringar som kan motiveras med att det gynnar tillväxten lyfts till skyarna. Väldigt sällan hör man någon ifrågasätta denna fokusering på tillväxt och om den verkligen är allena saliggörande. Vad är egentligen anledningen till att vi ständigt behöver mer? Vad är egentligen effekten av ekonomisk tillväxt på vår planet? Hur påverkas människor i ett system som hela tiden ska gå snabbare. Mer produktion, mer konsumtion, mer arbete. Har någon formulerat vad som är nog? När har vi nått målet?

Studerar man definitionen på ekonomisk tillväxt och börjar räkna efter lite så blir man lätt frustrerad. För att upprätthålla en tillväxt på t.ex. 2% i 50 år så måste BNP öka med en faktor 1.02^50 = 2,7! Om man räknar lite till så ser man att samma tillväxt efter 100 år leder till en 7-dubbling av dagens BNP! Med tanke på att vi redan idag börjar inse att dagens nivå av resursuttag ur naturen är för högt så hur ska vi då klara av att 7-dubbla BNP men minska vårt resursuttag? Att så många högt utbildade ekonomer förespråkar en politik som bygger på exponentiell ekonomisk tillväxt utan att samtidigt ge en utväg när vi kan avvika från denna omöjliga kurva – det säger mig att ekonomer inte är så duktiga på matte. Alternativt så bryr de sig inte om vad som händer på sikt utan tittar bara de närmaste åren. Det är med sådana skygglappar som man rusar huvudstupa in i återkommande ekonomiska kriser.

Så varför tål inte vårt nuvarande system att tillväxten faller ner till 0%? Detta är den enda nivå av tillväxt som är långsiktigt hållbar men likställs med recession. Nyligen hittade jag en möjlig förklaring: skuldbaserade pengar. Kortfattat kan man säga att de flesta pengar som finns har skapats som skulder. Bankerna som skapat pengarna kräver ränta på skulderna. Men eftersom det totalt sett inte finns tillräckligt med pengar för att betala både den totala skulden och räntan så måste mängden pengar öka. Eftersom pengar skapas genom att skulder skapas så löses egentligen aldrig problemet. Den verkliga orsaken till att pengamängden måste öka är alltså räntan. Och enda sättet att öka pengamängden är att hitta fler sätt att skapa skulder. Här har vi också finanskrisen i ett nötskal: Bankerna blev lite väl ivriga att skapa skulder (och därmed pengar) så man skapade skulder till personer utan betalningsförmåga.

Utan tillväxt så saknas underlag för ökad skuldsättning, det leder till att det saknas pengar att betala räntan med och då faller systemet ihop. Min personliga teori är att tillväxten alltså är en förutsättning för ett ränte-system. Så länge man envisas med att ta ut ränta på pengarna som lånas ut så måste vi också ha tillväxt för att denna ränta ska kunna betalas.

För att sluta försöka bestiga det omöjliga berg som en exponentiell kurva av tillväxt är – då måste vi också sluta skapa pengar som skulder, och sluta att ta ränta på pengarna. Det finns ingen anledning till att tillåta att privata banker tar ränta på pengar de skapat ur tomma intet.  Naturligtvis måste långivare få ta ut en avgift för hanteringen av lånet, ersättning för den risk som tas för att täcka kreditförluster, samt justering av lånet efter KPI. Men en räntesats som överstiger detta måste ses som ocker och förbjudas.

Blogga med WordPress.com.