En ny jord

oktober 22, 2009

Elöverkänslighet svårt att acceptera

Filed under: Hälsa,Miljö — Jens @ 20:35

Det finns många forskningsrapporter som visat att elektromagnetiska fält påverkar människor och djur, viljan att acceptera dessa resultat är däremot väldigt liten. Bland annat denna nya i från Schweiz. Man kan ha förståelse för detta eftersom det skulle ha mycket avgörande inverkan på hela vårt samhälle som nu har börjat ta sikte på 4G och en ytterligare ökning av elektrosmogen.

Något som är lite skrämmande är att vi här i Sverige har gränsvärden som ligger skyhögt över de värden som många andra Europeiska länder valt, med hänvisning till försiktighetsprincipen. Se t.ex. detta diagram och jämför med de många olika gränsvärdena. Läs och begrunda. Är det verkligen vettigt att sätta gränsvärdena så högt bara för att skadorna inte (verkar) vara irreversibla? Vad är det för intressen som har påverkat besluten? Trots allt fungerar det utmärkt att använda mobiltelefoner m.m. även i Italien där gränsvärdet ligger på en 1/10000-del av det svenska.

Själv har jag bestämt mig för att bygga ett hus med så små EMF fält som möjligt. Man kan t.ex. uppnå detta genom tvinnade ledningar med jordning, 12v-system för belysning, bygga med material som absorberar fälten och genom att välja bort användningen av WLAN o dylikt. Försiktighetsprincipen är bra tycker jag. Därför vill jag inte heller omge mig med alla de gifter som finns i normalt byggande. Kan inte se någon vettig anledning att ta risken när fullgoda alternativ finns som garanterat är ofarliga.

Annonser

oktober 21, 2009

När marknadsekonomin styr lönerna

Filed under: Ekonomi,Rättvisa — Jens @ 21:48

Såg precis Uppdrag Granskning om de Thailändska bärplockarna. Det var slående hur alla inblandade stod utan svar på vad arbetarna egentligen borde få för ersättning. Sen vågade en yttra en nyckelfras: ”det är marknadsekonomin som styr”. Ja, just det. Det är ju samma ekonomiska system som ser till att ge småsmulor i ersättning till kaffebönder, textilarbetare, bananodlare, leksak- och elektronikfabrik arbetare. Hur kommer det sig att det inte går att ge en rimlig ersättning till arbetare när marknadsekonomin styr? Hur kommer det sig att så många anser att en liberal marknadsekonomi är bäst för att utrota fattigdomen när det är mycket tydligt att de flesta fattiga bara blir utnyttjade det nuvarande systemet?

Sanningen är att marknadsekonomin har ett antal inbyggda falska antaganden. Bland annat det om de ”jämnstarka parterna”. Om ni föreställer er ett torg med många handlare och många köpare. Då har varje individ ung. samma makt att välja vem man ska köpa från respektive sälja till och prissättningen blir en jämnstark förhandlingsfråga individer emellan. Ett annat är det om ”fullständig information”. Återigen, på torget i den lilla byn så är säkerligen alla köpare väl insatta i hur produkterna tillverkats på gårdar och verkstäder i närmiljön.

I dagens marknadsekonomi så står enstaka fattiga analfabeter på ena sidan och multiinternationella företag större än små länder på den andra. Självklart är de inte jämnstarka vid förhandlandet om prissättning! Sedan, hade de thailändska bärplockarna fullständig information om vad de gav sig in i? Nej, då hade de knappast riskerat att leva med skulder resten av sina liv.

Det finns en stor ovilja från etablisemanget att erkänna de här bristerna och medge att ett system som funkade utmärkt på torgen i byarna och städerna förr, inte fungerar i en globaliserad ekonomi där företagen är så stora att de nationella lagarna inte når dem. Det finns ju inga internationella lagar som kan reglera internationella företag och därmed agera motvikt mot företagens vilja att utnyttja jordens arbetare och råvaror för sin egen vinnings skull.

Vad är det då för mystisk marknadsmakt som satt priset på blåbären i skogarna? Det finns en stor efterfrågan på skandinaviska blåbär eftersom de anses vara mycket nyttiga och används i mängder med naturpreparat och kosttillskott. Inköpspriset sätts naturligtvis av de inköpande företagen. De vill ju maximera sin vinst och eftersom det är lättare att pressa ner inköpspriset än att höja försäljningspriset så gör de förstås det. Bärplockarna lär knappast ställa sig och säga: ”Nej, om jag inte får mer så behåller jag bären själv.” En marknadsekonomi fördelar inte rättvist, den fördelar mest till den som kan tillskansa sig den starkaste förhandlingspositionen. Det är därför små spelare lätt slås ut och de stora växer sig allt större. Är dessa egenskaper önskvärda? Går det att föreställa sig ett system som har bättre fördelande egenskaper?

oktober 19, 2009

Ekobyvision

Filed under: Ekoby — Jens @ 21:00

Har velat leva i en ekoby i över 18 år, men av olika skäl har inte förutsättningarna varit de rätta. Nu börjar dock det ena efter det andra falla på plats och förhoppningsvis kan de första intresserade samlas och börja dra upp riktlinjer innan året är slut. Just detta med att hitta fler som vill samma sak har för mig känts som den största utmaningen. Hela processen lär bestå av mängder med utmaningar, men utan en grupp så går det liksom inte ens att börja.

För att samarbetet ska fungera måste man börja med stadgar, det är ofta på denna punkt som projekten faller. Många vill att byn ska byggas på ett visst sätt och när man inte kommer överens så splittras gruppen. Om man kan ha ganska fria stadgar så ger det utrymme för fler individuella önskemål vilket lär underlätta för gruppen att komma överens.

Några förslag på stadgar/riktlinjer som åtminstone är mina önskemål:

  • Byn bör ligga inom 3 mil från Karlstad med rimliga möjligheter till pendling.
  • Inga bullriga vägar/järnväg bör störa området.
  • Området bör ha 1/2 ha jordbruksmark per familj. Därutöver minst lika mycket skog.
  • Gemensamma lösningar för avlopp (gråvatten), renvatten, elektricitet och bredband/telefoni är viktigt för att få ner kostnaderna.
  • Graden av delaktighet i kollektivboende, självförsörjning m.m. ska vara valbar. De som vill dela ett storkök kan göra det, de som vill bo i fristående hus kan göra det.
  • Eftersom hela tanken med en ekoby är att byggnaderna och boendet ska ta hänsyn till miljön så är det självklart väsentligt att alla byggnader följer denna tanke. Däremot bör alla själva få välja hur deras boende ska utformas. Allt ifrån konventionellt byggda passivhus till jordhus kan räknas som ekohus.
  • Om det blir aktuellt för en familj att sälja bostaden i byn så bör hänsyn tas så att köparen vill vara en del av ekobyn. Att sälja till högstbjudande är inte lämpligt.
  • Området ska vara bilfritt. Garage/parkering placeras i utkanten av byn. Promenadvägarna ska givetvis vara breda/starka nog att köra på vid flytt och större transporter.

Det finns nog en hel del mer att säga. Lär återkomma till ämnet fler gånger. När det gäller utformningen av det egna boendet har jag redan många detaljerade idéer. En av de viktigare är att undvika stora skulder genom att bygga billigt och etappvis. Enkla halmhus går att bygga för under 200’000kr (exkl. tomt). Genom att tänka igenom lösningen ordentligt kan man sedan successivt förbättra den tills den motsvarar den nivå man önskar.

oktober 18, 2009

Skogen och Sophantering

Filed under: Miljö — Jens @ 22:55

Egentligen är det ganska självklart – det bästa sättet att hantera sopor är att inte skapa dem till att börja med. Om man ser med en historisk blick ett hundratal år bak i tiden så skapades (förhållandevis) väldigt små volymer sopor. Av det lilla där var så kunde det mesta komposteras. Nu i dagens så kallat effektiva samhälle (beror ju på vad man räknar som effektivt) så skapas det enorma mängder sopor. Det tillverkas 35 miljarder förpackningar varje år i Sverige och det går givetvis åt väldigt mycket energi och råvaror för att tillverka, transportera och ta hand om alla dessa. Varför behöver vi så mycket förpackningar nu? Man klarade sig ju fint utan dem för hundra år sedan!

Som jag ser det så beror denna förpackningsmani på den centraliserade produktionen. När man förr köpte råvaror i en lokal handel så behövdes väsentligt mindre förpackande. Ofta användes flergångsförpackningar som mjölk-kannan. När mjölkhanteringen centraliserades så ökade transporterna och det blev nödvändigt att förpacka produkterna i engångsförpackningar. Förpackningarna görs av trä från våra skogar – eller ska man säga trädplantage eftersom vi bara har 3,3% äkta skog kvar, resten är bara planterade träd som har mycket lite gemensamt med riktig skog.

Om vi ska kunna (åter)skapa ett hållbart samhälle som tar hand om naturen och förbrukar rimliga mängder energi och råvaror så måste vi förändra hela strukturen på samhället så att vi inte längre behöver bedriva rovdrift på naturen. Utan oljan kommer det ändå att bli väldigt dyrt att hålla på som vi gör. Det är dags att inse att vi måste låta naturen leva enligt sina egna villkor och inte enligt våra. Skogen är inte bara råvara till vår industri. Skogen lever och förtjänar att behandlas som levande och som ett hem för väldigt många djur och organismer. Läste nyligen i Fri Jord om hur sanna naturvänner kämpar för att inte skogsbolagen ska förvandla våra sista urskogar till kalhyggen. Man vill inte kalla sig själv människa när man förstår hur cynisk rovdriften är.

Jag vill inte vara en del av ett samhälle som förvandlar skogen till sopor. Började fundera på vad som krävs för att minimera användningen av trä och andra råvaror på ett så slösaktigt sätt som vi gör nu och kom fram till följande:

  • Reklam kan enkelt undvikas med ett enkelt ”Nej tack” på brevlådan.
  • Dagstidningar och böcker kommer vi snart nog att kunna läsa på ”läsplattor”. Inte helt säkert att detta är bättre då elektronik är ganska miljöstörande, det gäller att kvaliteten/livslängden förbättras på de produkterna.
  • Pappersförpackningarna undviks bäst genom att återgå till ett mer lokaliserat samhälle. Flergångsförpackningar är också ett alternativ.
  • Hushållspapper o dylikt kan ersättas med trasor och handdukar.
  • Toapapper kan ersättas med bidé. Ovanligt här i Sverige men mycket mer hygieniskt och energisnålt.

På motsvarande sätt kan man titta på många andra råvaror och de förpackningar man gör av dem. Läsk, öl och vatten förpackas t.ex. i plast, glas och aluminium. Dessa produkter har vi egentligen ingen använding av. De är bara lyxprodukter som vi kan helt sluta köpa och dricka helt vanligt kranvatten istället. Mycket nyttigare och energisnålare.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.