Inom dagens ekonomiska system så anses det att vi kommer att vara rikare i framtiden, p.g.a. tillväxten. Om man ser tillbaka de senaste 50 åren och tänker sig en fortsättning enligt samma mönster så skulle BNP om 50 år ligga åtminstone (2% tillväxt är ”rimlig” i Sverige) 1,02^50=2,7 ggr så högt som idag. Eftersom rikedom räknas i pengar och omsättning så anses detta betyda att vi i snitt då kommer vara 2,7 ggr så rika.
Men håller detta resonemang? För att svara på det så tycker jag att man måste fundera på vad vårt ekonomiska system och denna tillväxt gör för samhället i stort. Till största delen består tillväxten av omsättning av produkter, och för tillverkningen av produkterna förbrukas ändliga resurser, när produkterna blivit utslitna så återvinns de i bästa fall delvis, i sämsta fall så dumpas de bara på en soptipp. Hur påverkar denna förbrukning av råvaror ”värdet” på ett samhälle? Räknar man som dagens ekonomer så blir samhället mer värdefullt eftersom BNP ökar. Men i själva verket så tar man ju slut på resurser som alltså framtida generationer inte kommer att ha tillgång till. Om man istället mäter värdet på ett samhälle i hur mycket råvaror som det har tillgång till så leder strävandet efter tillväxt att värdet på samhället sjuker, d.v.s. att människor i framtiden kommer att vara fattigare än idag.
Om vi följer den inslagna vägen med strävandet att upprätthålla en ekonomisk tillväxt så kommer vi till slut att stå med en jord med uttömda naturresurser – och en väldig hög med pengar. Vad ska man köpa för dessa pengar när det inte längre går att tillverka något? Vissa mineraler som är nödvändiga för bland annat tillverkandet av platta skärmar beräknas vara slut redan 2017, att återvinna ämnena ur kasserade skärmar är antagligen omöjligt. Att man kommer att ha mer pengar då lär inte hjälpa, någon platt skärm blir det ändå inte. Men, den kan man förstås klara sig utan. Värre är det om c:a 100 år när fosforn beräknas vara slut, utan fosfor kan man inte tillverka konstgödsel och eftersom vi slarvat så med kretsloppet så kommer nästan all fosfor vara väldigt svårtillgänglig och spridd i övergödda hav. Då blir istället maten riktigt besvärlig att odla i tillräckliga mängder, vad är våra pengar värda då?
När det finns efterfrågan på något som det är brist på så stiger priset på varan, om det är omöjligt att skaffa fram varan trots att priset stiger så inträder hyper-inflation, d.v.s. pengarna blir värdelösa. Detta är särskilt sant om varan är något så nödvändigt som mat.
Vi måste alltså sluta stirra oss blinda på att den ekonomiska tillväxten leder till att ”pengarna växer”. Det hela är falskt, eftersom det som verkligen är värt något förbrukas och förstörs. Det enda som växer är växterna i naturen, om vårt ekonomiska system leder till att vi skadar ekosystemet för att våra pengar ”växer” snabbare då, så innebär det att vi förstör äkta tillväxt till förmån för falsk sådan. Pengarna har bara ett värde som ett bytesmedel i utbytet av varor och tjänster. Vi måste se till att vårt ekonomiska system värderar de verkliga värdena istället för de falska, annars kommer vi att en dag stå där med pengar upp över öronen utan någon möjlighet att skaffa oss mat för dagen…
Verkliga värden är till exempel:
- Ett fungerande ekosystem har ett oändligt värde eftersom det hela tiden förnyas och försörjer oss med allt vi behöver för att leva.
- Råvaror har ett värde fram tills dess att de förbrukats.
- Arbete är en slags förnyelsebar råvara, som det inte finns en bestämd mängd av beroende på antalet friska arbetsföra människor i samhället.
- Innovationer har ett värde så länge de kan användas och gagnar mänskligheten/ekosystemet.
- Produkter är värdefulla fram tills dess att de är obrukbara.
Pengarnas värde borde stå i relation till dessa verkliga värden, gör de det så leder inte systemet till att någon kan inbilla sig att pengarna kan växa genom att förstöra verkliga värden. Till exempel bör det då löna sig att tillverka produkter som håller länge och/eller kan återvinnas till fullo.
En ny jord 