Den nödvändiga omställningen

Det är skrämmande vad lite allmänheten vet om den mycket närliggande energikris samhället står inför. Primärt utlöst av Peak Oil. Såg nyligen på Kjell Alekletts föreläsning som visar hur vi troligen redan passerat oljetoppen och att det orimligen är möjligt att släppa ut så mycket koldioxid som IPCCs scenarios förväntar sig. Visserligen så saknar jag ett resonemang kring oljeskiffret som det finns enorma mängder av och därför kan ge stora utsläpp. Oavsett så tar det lång tid att bygga upp utvinningen av nya energikällor och de kan därför inte kompensera bortfallet av konventionell olja. Slutsats: energikrisen är oundviklig.

Dessvärre är det inte bara bilresorna till jobbet som drabbas av höga oljepriser. Jordbruket tar 70% av sin energi från olja. Olja är råvara till så gott som all plast, många kemikalier och till och med läkemedel. Sen har vi alla transporter och inte minst flygresorna. ALLT kommer bli dyrare samtidigt som vår ömtåliga ekonomi-bubbla kommer att spricka igen och fler förlorar jobbet.

Grundproblemet är att vi har ett ekonomiskt system som är beroende av tillväxt och därmed billig energi i ständigt växande mängd. Häromdagen såg jag en mycket bra föreläsning som förklarade sambanden mellan energi, ekonomi och miljö. Sedan såg jag dagen efter hur de flesta trampar på som vanligt i konsumtionssamhället och skuldsätter sig upp över öronen med högre och högre bolån. Eftersom ekonomin saknar mekanismer för att minska tillväxten/konsumtionen på ett skonsamt sätt så är krisen ända vägen till förändring. Detta är olyckligt eftersom så många kommer i kläm när det krisar.

Omställningsrörelsen vill engagera människor i arbetet att förändra samhället så att det blir mindre energiberoende och därmed inte lika sårbart för den kommande bristen på energi. Mycket inspiration till byggandet av framtidens samhälle hämtas från hur samhället var uppbyggt innan oljan gjorde energin så billig. Samhällena hade starkare förankring i det lokala och det krävdes minimalt med energi till transporter, förpackningar och hantering. Samtidigt är omställningsrörelsen inte ett gäng bakåtsträvare som vill tillbaka till 1800-talet. Framtidens samhälle kommer lämpligen kombinera äldre tiders energihushållning med den moderna tidens teknik så att vi skapar ett samhälle som både är miljömässigt hållbart och bekvämt.

Nu är bara frågan hur man väcker upp folk till insikt att de måste hjälpa till med omställningen. Den kommer inte av sig själv. Politiker lär inte våga ta tag i frågan om inte folket kräver det. Det är en nackdel med demokrati – politiker kan bara göra förändringar som folket förstår och accepterar, annars förlorar de väljare. För närvarande är det ytterst få som förstår att vi måste lämna konsumtionssamhället bakom oss.

Elöverkänslighet svårt att acceptera

Det finns många forskningsrapporter som visat att elektromagnetiska fält påverkar människor och djur, viljan att acceptera dessa resultat är däremot väldigt liten. Bland annat denna nya i från Schweiz. Man kan ha förståelse för detta eftersom det skulle ha mycket avgörande inverkan på hela vårt samhälle som nu har börjat ta sikte på 4G och en ytterligare ökning av elektrosmogen.

Något som är lite skrämmande är att vi här i Sverige har gränsvärden som ligger skyhögt över de värden som många andra Europeiska länder valt, med hänvisning till försiktighetsprincipen. Se t.ex. detta diagram och jämför med de många olika gränsvärdena. Läs och begrunda. Är det verkligen vettigt att sätta gränsvärdena så högt bara för att skadorna inte (verkar) vara irreversibla? Vad är det för intressen som har påverkat besluten? Trots allt fungerar det utmärkt att använda mobiltelefoner m.m. även i Italien där gränsvärdet ligger på en 1/10000-del av det svenska.

Själv har jag bestämt mig för att bygga ett hus med så små EMF fält som möjligt. Man kan t.ex. uppnå detta genom tvinnade ledningar med jordning, 12v-system för belysning, bygga med material som absorberar fälten och genom att välja bort användningen av WLAN o dylikt. Försiktighetsprincipen är bra tycker jag. Därför vill jag inte heller omge mig med alla de gifter som finns i normalt byggande. Kan inte se någon vettig anledning att ta risken när fullgoda alternativ finns som garanterat är ofarliga.

När marknadsekonomin styr lönerna

Såg precis Uppdrag Granskning om de Thailändska bärplockarna. Det var slående hur alla inblandade stod utan svar på vad arbetarna egentligen borde få för ersättning. Sen vågade en yttra en nyckelfras: ”det är marknadsekonomin som styr”. Ja, just det. Det är ju samma ekonomiska system som ser till att ge småsmulor i ersättning till kaffebönder, textilarbetare, bananodlare, leksak- och elektronikfabrik arbetare. Hur kommer det sig att det inte går att ge en rimlig ersättning till arbetare när marknadsekonomin styr? Hur kommer det sig att så många anser att en liberal marknadsekonomi är bäst för att utrota fattigdomen när det är mycket tydligt att de flesta fattiga bara blir utnyttjade det nuvarande systemet?

Sanningen är att marknadsekonomin har ett antal inbyggda falska antaganden. Bland annat det om de ”jämnstarka parterna”. Om ni föreställer er ett torg med många handlare och många köpare. Då har varje individ ung. samma makt att välja vem man ska köpa från respektive sälja till och prissättningen blir en jämnstark förhandlingsfråga individer emellan. Ett annat är det om ”fullständig information”. Återigen, på torget i den lilla byn så är säkerligen alla köpare väl insatta i hur produkterna tillverkats på gårdar och verkstäder i närmiljön.

I dagens marknadsekonomi så står enstaka fattiga analfabeter på ena sidan och multiinternationella företag större än små länder på den andra. Självklart är de inte jämnstarka vid förhandlandet om prissättning! Sedan, hade de thailändska bärplockarna fullständig information om vad de gav sig in i? Nej, då hade de knappast riskerat att leva med skulder resten av sina liv.

Det finns en stor ovilja från etablisemanget att erkänna de här bristerna och medge att ett system som funkade utmärkt på torgen i byarna och städerna förr, inte fungerar i en globaliserad ekonomi där företagen är så stora att de nationella lagarna inte når dem. Det finns ju inga internationella lagar som kan reglera internationella företag och därmed agera motvikt mot företagens vilja att utnyttja jordens arbetare och råvaror för sin egen vinnings skull.

Vad är det då för mystisk marknadsmakt som satt priset på blåbären i skogarna? Det finns en stor efterfrågan på skandinaviska blåbär eftersom de anses vara mycket nyttiga och används i mängder med naturpreparat och kosttillskott. Inköpspriset sätts naturligtvis av de inköpande företagen. De vill ju maximera sin vinst och eftersom det är lättare att pressa ner inköpspriset än att höja försäljningspriset så gör de förstås det. Bärplockarna lär knappast ställa sig och säga: ”Nej, om jag inte får mer så behåller jag bären själv.” En marknadsekonomi fördelar inte rättvist, den fördelar mest till den som kan tillskansa sig den starkaste förhandlingspositionen. Det är därför små spelare lätt slås ut och de stora växer sig allt större. Är dessa egenskaper önskvärda? Går det att föreställa sig ett system som har bättre fördelande egenskaper?

Ekobyvision

Har velat leva i en ekoby i över 18 år, men av olika skäl har inte förutsättningarna varit de rätta. Nu börjar dock det ena efter det andra falla på plats och förhoppningsvis kan de första intresserade samlas och börja dra upp riktlinjer innan året är slut. Just detta med att hitta fler som vill samma sak har för mig känts som den största utmaningen. Hela processen lär bestå av mängder med utmaningar, men utan en grupp så går det liksom inte ens att börja.

För att samarbetet ska fungera måste man börja med stadgar, det är ofta på denna punkt som projekten faller. Många vill att byn ska byggas på ett visst sätt och när man inte kommer överens så splittras gruppen. Om man kan ha ganska fria stadgar så ger det utrymme för fler individuella önskemål vilket lär underlätta för gruppen att komma överens.

Några förslag på stadgar/riktlinjer som åtminstone är mina önskemål:

• Byn bör ligga inom 3 mil från Karlstad med rimliga möjligheter till pendling.
• Inga bullriga vägar/järnväg bör störa området.
• Området bör ha 1/2 ha jordbruksmark per familj. Därutöver minst lika mycket skog.
• Gemensamma lösningar för avlopp (gråvatten), renvatten, elektricitet och bredband/telefoni är viktigt för att få ner kostnaderna.
• Graden av delaktighet i kollektivboende, självförsörjning m.m. ska vara valbar. De som vill dela ett storkök kan göra det, de som vill bo i fristående hus kan göra det.
• Eftersom hela tanken med en ekoby är att byggnaderna och boendet ska ta hänsyn till miljön så är det självklart väsentligt att alla byggnader följer denna tanke. Däremot bör alla själva få välja hur deras boende ska utformas. Allt ifrån konventionellt byggda passivhus till jordhus kan räknas som ekohus.
• Om det blir aktuellt för en familj att sälja bostaden i byn så bör hänsyn tas så att köparen vill vara en del av ekobyn. Att sälja till högstbjudande är inte lämpligt.
• Området ska vara bilfritt. Garage/parkering placeras i utkanten av byn. Promenadvägarna ska givetvis vara breda/starka nog att köra på vid flytt och större transporter.

Det finns nog en hel del mer att säga. Lär återkomma till ämnet fler gånger. När det gäller utformningen av det egna boendet har jag redan många detaljerade idéer. En av de viktigare är att undvika stora skulder genom att bygga billigt och etappvis. Enkla halmhus går att bygga för under 200′000kr (exkl. tomt). Genom att tänka igenom lösningen ordentligt kan man sedan successivt förbättra den tills den motsvarar den nivå man önskar.

Skogen och Sophantering

Egentligen är det ganska självklart – det bästa sättet att hantera sopor är att inte skapa dem till att börja med. Om man ser med en historisk blick ett hundratal år bak i tiden så skapades (förhållandevis) väldigt små volymer sopor. Av det lilla där var så kunde det mesta komposteras. Nu i dagens så kallat effektiva samhälle (beror ju på vad man räknar som effektivt) så skapas det enorma mängder sopor. Det tillverkas 35 miljarder förpackningar varje år i Sverige och det går givetvis åt väldigt mycket energi och råvaror för att tillverka, transportera och ta hand om alla dessa. Varför behöver vi så mycket förpackningar nu? Man klarade sig ju fint utan dem för hundra år sedan!

Som jag ser det så beror denna förpackningsmani på den centraliserade produktionen. När man förr köpte råvaror i en lokal handel så behövdes väsentligt mindre förpackande. Ofta användes flergångsförpackningar som mjölk-kannan. När mjölkhanteringen centraliserades så ökade transporterna och det blev nödvändigt att förpacka produkterna i engångsförpackningar. Förpackningarna görs av trä från våra skogar – eller ska man säga trädplantage eftersom vi bara har 3,3% äkta skog kvar, resten är bara planterade träd som har mycket lite gemensamt med riktig skog.

Om vi ska kunna (åter)skapa ett hållbart samhälle som tar hand om naturen och förbrukar rimliga mängder energi och råvaror så måste vi förändra hela strukturen på samhället så att vi inte längre behöver bedriva rovdrift på naturen. Utan oljan kommer det ändå att bli väldigt dyrt att hålla på som vi gör. Det är dags att inse att vi måste låta naturen leva enligt sina egna villkor och inte enligt våra. Skogen är inte bara råvara till vår industri. Skogen lever och förtjänar att behandlas som levande och som ett hem för väldigt många djur och organismer. Läste nyligen i Fri Jord om hur sanna naturvänner kämpar för att inte skogsbolagen ska förvandla våra sista urskogar till kalhyggen. Man vill inte kalla sig själv människa när man förstår hur cynisk rovdriften är.

Jag vill inte vara en del av ett samhälle som förvandlar skogen till sopor. Började fundera på vad som krävs för att minimera användningen av trä och andra råvaror på ett så slösaktigt sätt som vi gör nu och kom fram till följande:

• Reklam kan enkelt undvikas med ett enkelt ”Nej tack” på brevlådan.
• Dagstidningar och böcker kommer vi snart nog att kunna läsa på ”läsplattor”. Inte helt säkert att detta är bättre då elektronik är ganska miljöstörande, det gäller att kvaliteten/livslängden förbättras på de produkterna.
• Pappersförpackningarna undviks bäst genom att återgå till ett mer lokaliserat samhälle. Flergångsförpackningar är också ett alternativ.
• Hushållspapper o dylikt kan ersättas med trasor och handdukar.
• Toapapper kan ersättas med bidé. Ovanligt här i Sverige men mycket mer hygieniskt och energisnålt.

På motsvarande sätt kan man titta på många andra råvaror och de förpackningar man gör av dem. Läsk, öl och vatten förpackas t.ex. i plast, glas och aluminium. Dessa produkter har vi egentligen ingen använding av. De är bara lyxprodukter som vi kan helt sluta köpa och dricka helt vanligt kranvatten istället. Mycket nyttigare och energisnålare.

En hyllning till Hubbert

Jag blir glatt överaskad över mängden människor som är väl insatta i Peak Oil och som kommer med bra kommentarer i debatten som följer efter IEA erkännande att oljan faktiskt kommer att nå sin topp snart (DN, SvD). Däremot har jag inte sett någon nämna Mr. Hubbert som förtjänar ett omnämnande eftersom han förutspådde redan 1956 att USA skulle nå sin oljetopp 1970 och fick helt rätt! Kring denna topp blev det ett yrvaket uppvaknande och insikten om att oljan var en ändlig resurs växte. Sedan kom Saudi-Arabien m.fl. till undsättning och alla de vettiga visionerna om ett mindre oljeberoende samhälle sveptes undan. Det hade varit bra om vi hade börjat omställningen då. Då hade vi haft god tid på oss och gott om billig olja att använda för att tillverka de produkter som behövs för ett oljeoberoende samhälle. Nu blir det väsentligt tuffare – men jag är optimist!

Ingen har ännu nämnt den omställnings rörelse som vuxit enormt på kort tid som har många goda idéer och en sund inställning till hur vi ska kunna skapa ett väl fungerande oljeoberoende samhälle. Rörelsen kallas Transition Network och initierades så sent som 2005 men är redan ett världsomspännande fenomen. Den uppmuntrar till att se möjligheterna att skapa en bättre värld istället för att fokusera på hotet från en kommande kollaps. Om man skrämmer människor så hamnar de i förnekelse och apati. Om man presenterar en vacker vision och visar hur vi kan ta oss dit – samt gör detta på ett inkluderande (alla får vara med) sätt – då skapar man drivkraft och optimism!

Det vore dock korkat att förneka hoten eller att säga att omställningen kommer att bli lätt eller att ingen kommer att hamna i kläm när hela samhällsstrukturer ska förändras. Men skrämseltaktiken är inget bra sätt att skapa förändring!

Läste precis i Fria om en lite mer extrem omställningsrörelse som jag visserligen var bekant med sedan tidigare: The Venus Project. Där kan man snacka optimism! Teknikoptimism närmare bestämt. Själv lutar jag åt att se deras vision som trevlig men orealistisk än på ett bra tag. Har dessutom inte förstått hur prioriteringar av resursanvändningen ska gå till. De tänker sig att man helt ersätter den penga baserade ekonomin med en resursbaserad ekonomi. I praktiken ett ganska socialistiskt system där alla har rätt att få en lika stor del av resurskakan. Tyvärr tror jag att vi kommer att få genomleva åtminstone 100 år till i ekonomi baserad på ”knapphet” som den vi har nu, innan vi kan börja leva i en ymnighets ekonomi. Förhoppningsvis kommer vi till den punkten, för rätt använd så räcker jorden till ett bra liv för alla människor.

Här passar ett känt citat: Det finns tillräckligt för allas behov men inte för en enda mans girighet (Mahatma Gandhi).

För övrigt: Hubbert förutsade även oljetoppen för hela världens olja. Denna gång lyckades han dock inte träffa riktigt rätt: 1995. Vissa menar att oljetoppen skulle ha nåtts då om det inte vore för den kraftiga nedgången under 70-talet, men faktum är nog att Hubbert inte hade tillräckligt med data för att kunna göra en korrekt prognos. Idag, när nästan alla oljeproducerande länder redan har passerat sina toppar, så har man väldigt mycket bättre förutsättningar att göra korrekta bedömningar. Att just IEA, som varit kända för att placera oljetoppen riktigt långt in i framtiden (kring 2030), nu valt att tidigarelägga den till de närmaste 10 åren är ganska sensationellt!

Bristfällig rapportering om Spikmattan

Det är tråkigt att se när media (Aftonbladet, DN) rapporterar om att ”spikmattan är trams” och påstår att den saknar påvisad effekt – när i själva verket inga studier gjorts!

Efter att ha läst igenom artikeln (båda tidningarna har ju exakt samma artikel) så kan man konstatera att marknadsföringen antagligen är den som man ska klaga på och inte produkten i sig.  Att mena att något inte fungerar bara för att man ännu inte har gjort några vetenskapliga studier – det är inte särskilt vetenskapligt. Avfärdandet bör inte föregå prövningen!

Så länge som vi ännu inte har några vetenskapliga studier så tycker jag man ska istället se på de fakta vi känner till:

• Det gör ont att lägga sig på mattan, d.v.s. folk lär inte göra det i onödan.
• De flesta är ganska skeptiska till nya behandlingsformer.
• Spridningen har till största delen skett genom att någon bekant prövat den och tyckt att den fungerat bra.

Spikmattan skulle omöjligen kunnat spridas om den inte haft någon effekt. Så dumma är inte människor. De flesta väljer att testa först och köpa sedan. Flera butiker har sålt mattan just på detta sätt.

Jag känner många som nu använder mattan dagligen på grund av att den gör att de sover bättre och att den är avstressande. Huruvida den kan bota något eller inte tycker jag vi ska avvakta med att dra slutsatser kring. Själv använder jag inte spikmattan men när jag testade den kunde jag konstatera att jag somnade inom några minuter, trots att jag var pigg och det var mitt på dagen.

Det som media gör när de plockar fram någon professor som uttalar sig i ett område som ingen har gjort närmare studier av – och sedan påstår att vetenskapen visar att det saknas effekt. Det är en dålig rapportering. Exakt samma artikel hade kunnat skrivas korrekt, men då hade den sålt väsentligt färre lösnummer. Tyvärr läser de flesta människor inte artiklarna väl nog för att genomskåda dem. Det skapar i sin tur en falsk världsbild. Man tror sig ha blivit informerad om fakta när verkliga fakta ännu inte finns att tillgå.

Vi är Keynes barnbarn

Läste Christer Sannes bok ”Keynes barnbarn” för säkert 1,5 år sedan, men igår så skrevs det en artikel i ämnet i DN. Blev glatt överraskad – med tanke på hur sällan man läser den typen av artiklar i en borglig tidning. Just detta med det orimliga i att kräva oändlig tillväxt i ett ändligt system (Jorden – om någon undrar) tycks vara ytterst svårt att förstå – för människor i allmänhet och politiker i synnerhet.

För närvarande förbrukar vår konsumtion våra ändliga naturresurser i ett rasande tempo och så snart ökningen av förbrukningen stannar upp så kallas detta för lågkonjunktur. Varför? Jo – vi har ett start tillväxtberoende eftersom vårt ekonomiska system bygger på skuldsättning (97% av alla pengar är skulder) och ränta. Enda sättet att betala räntan är att öka storleken på ”kakan”, men alla nya pengar som tillkommer består av mera skuld, så vi är fast i ett moment-22. Skulle vår BNP sjunka ner till en hållbar nivå så skulle vårt ekonomiska system kollapsa. Notera för övrigt att det är bara de rikaste 10% i samhället som tjänar på räntan, resten är de som betalar mer än de får. Det finns andra system, fast de är ännu bristfälligt utforskade eftersom de som har makten (kapitalisterna) kvävt alla sådana försök i sin linda. Tror för övrigt inte på kommunism, anledningen är att centraliserad makt korrumperar och just korruption är ett av våra största samhällsproblem även om det inte alltid är uppenbart.

Eftersom stora delar av produktivitets-ökningen beror på att man idag producerar engångsprodukter, d.v.s. produkter som inte kan lagas, så tror jag inte att vi kan gå ner helt till 3 timmars arbetsdag. Istället behöver vi börja tillverka färre men mer hållbara produkter som dessutom är designade för att lagas och slutligen återvinnas. Det kommer att ge upphov till en stor tjänstesektor som så gott som dött ut men som var vanlig förr. Att arbetsdagen kan förkortas väsentligt tror jag dock, speciellt efter att samhället har genomgått en ganska arbetssam omställningsprocess som måste ske de närmaste 20 åren.

Kollade nyligen vad de olika partierna sade om tillväxt. Det är sorgligt att inte Socialdemokraterna har förstått att de måste driva en annan sorts ekonomisk politik än borgarna. Om inte de ställer sig bakom en nerväxt-politik och börjar upplysa allmänheten om nödvändigheten i en sådan omställning så lär det inte bli någon förändring. Visst kan man hoppas på att Miljöpartiet får uppåt 20% i nästa val och därför får tillräckligt stort inflytande över den ekonomiska politiken, men det är knappast realistiskt. Samtidigt är frågan hur mycket vi kan göra här i Sverige. Den globala ekonomin gör att enormt starka kapitalistiska krafter krossar alla försök till omställning på nationell nivå. Kvar finns då alternativet att ställa om i den lilla skalan först och låta det växa. Det är detta som Transition Network jobbar med. Den sortens omställning har storkapitalet små möjligheter att påverka eftersom den kommer underifrån.

Slutet på kapitalismen

Det är talande att det talas så lite om hur kapitalismen har misslyckats. När enorma finansinstitutioner och företag går omkull eller räddas genom statligt övertagande så visar det vilken instabilitet ett kapitalistiskt system skapar.
Att GM nu har tagits över av den amerikanska staten är mycket talande. Att det ännu inte syns någon självkritisk debatt i  kapitalistiska mainstream media är nog för att det tar tid att förändra något som så många trott så starkt på.

ETC, DN

Partierna tror tillväxten är hållbar

Jag blev nyfiken på vad alla de större svenska politiska partierna hade att säga om den ekonomiska tillväxten i sina partiprogram. Allt för många gånger har man hört dem tjata om hur nödvändig tillväxten är för samhällets utveckling och välfärden, aldrig hör man någon säga att tillväxten måste stanna av förr eller senare och vad som ska hända då.

Sammanfattningsvis så är Miljöpartiet mest skeptisk till tillväxten som begrepp, tätt följt av Vänsterpartiet.  Även om Centerpartiet nämner vissa begränsningar för tillväxten så menar de ändå att den kan göras hållbar. Inget parti (utom MP) ger sig i kast med att försöka visionera om hur det ekonomiska systemet måste ställas om för att klara sig utan tillväxten. MP säger dock: ”Vårt långsiktiga mål är en ekonomi utan ränta.”

Citat från partierna följer:

Socialdemokraterna

”Välfärden stärker samtidigt förutsättningarna för tillväxt.”

”Tillväxtens syfte är ökad mänsklig välfärd och därför kan den inte få ske med metoder som undergräver mänsklig hälsa och livskvalitet, ödelägger miljö eller utarmar naturtillgångarna.”

”Socialdemokratins tillväxtpolitik bygger på rätten till ett meningsfullt arbete…”

”Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling är en stark drivkraft också för ekonomisk tillväxt, eftersom den skapar efterfrågan …”

”Världshandelsorganisationen (WTO) måste bli en organisation som främjar en global utveckling för ekonomisk tillväxt och social rättvisa.”

Ordet tillväxt (i betydelsen ekonomisk sådan) används 20 ggr. Ses som viktig för samhällsutvecklingen.

Miljöpartiet

”Ekonomisk utveckling måste ske inom naturens ramar, utan att människor slits ut. Vi anser därför att tillväxt i konventionell mening varken är möjlig eller eftersträvansvärd.”

”Ekonomin är i dag i det närmaste sprickfärdig. Jakten efter ständig materiell tillväxt, kortsiktiga vinstintressen och en överdriven konsumtion har lett till att vi står på tröskeln till en ekologisk katastrof.”

”Dagens ensidiga fokuserande på tillväxt räknat i bruttonationalprodukt, BNP, bör ersättas med nyanserade indikatorer som skildrar det faktiska tillståndet för människor, djur och natur.”

Ordet tillväxt används totalt 5 ggr, samtliga gånger anses den bara ett dåligt mått på utveckling.

Vänsterpartiet

”Den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar, vilket inte kan ske inom ramen för en kapitalistisk ekonomi.”

”Den ekonomiska tillväxt som trots allt ägt rum har gjort de rika rikare samtidigt som den synliggjort avsaknaden av politisk vilja att rättvist fördela samhällets resurser.”

Ordet tillväxt används 8 ggr, hela tiden med en skeptisk inställning till begreppet.

Folkpartiet

Har ett eget dokument som kompletterar partiprogrammet kallat: ”Tillväxtagenda för Sverige”. Det är detta som används som underlag här.

”Den ekonomiska politiken bör inriktas på att ge Sverige varaktigt goda villkor för ekonomisk tillväxt…”

”Statliga investeringar [...] bör utformas för att främja ekonomisk tillväxt.”

”Den stora utmaningen består i att inför kommande år och årtionden skapa bättre villkor för ekonomisk utveckling så att den långsiktiga tillväxten kan hålla en hög nivå…”

”Den ekonomiska politiken behöver också i högre grad inriktas på systemreformer som gör tillväxtbetingelserna varaktigt bättre…”

”Vill vi öka tillväxten är det viktigt att en större del av ekonomin utsätts för konkurrens…”

Ordet tillväxt används 42 ggr och ses som en förutsättning för en positiv utveckling av samhället.

Moderaterna

Från 2007 års handlingsprogram.

”En modern miljöpolitik vilar på marknadsekonomisk grund. En stark ekonomi och tillväxt är förutsättningar för att finna lösningar på miljöutmaningarna.”

”En allt mer miljövänlig teknik kan utgöra grunden för en långsiktigt hållbar och stabil ekonomisk tillväxt.”

”Ekonomisk tillväxt ger utrymme för investeringar i en bättre framtid…”

Ordet används 13 ggr, liknande inställning som Folkpartiet.

Centerpartiet

”För att marknadsekonomins goda effekter ska bli verklighet krävs stabila och goda spelregler som tar hänsyn till miljö, sociala förhållanden och långsiktig tillväxt.”

”När miljövärden inte har något pris på marknaden leder det till överutnyttjande av naturen. Tillväxten kommer i konflikt med miljöhänsyn och leder inte till en hållbar utveckling. Genom att låta miljökostnader återspeglas i priset för varor och tjänster vill Centerpartiet skapa förutsättningar för en hållbar ekologisk utveckling.”

”Uttaget av förnybara resurser får inte överstiga den långsiktiga tillväxten.”

”Socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt”

Ordet tillväxt används 16 ggr, tillväxten nämns oftast ihop med utveckling. Pratar upprepade gånger om långsiktig och hållbar tillväxt.